Ordenssällskap införda i Sverige 1875-1899

Fraternal Orders Introduced in Sweden 1875-1899

1875 S. H-n Orden (Sällskapet Hjälpsamheten)

I början av 1870-talet bildade några stockholmare en klubb som kallades "Tolfvan". Klubbmärket var en romersk XII som bars i ett band på bröstet. Vid en utfärd till Fjäderholmarna sommaren 1874 framkastade ordförande Gustaf Hedberg förslag om att bilda ett sällskap för inbördes hjälp. En kommitté tillsattes som arbetade hela hösten och vintern med stadgar och planering. Det verkar som om sällskapet redan då tänktes få ordenskaraktär med ritual och grader. Genom annons i allmänna tidningar (dagspressen) inbjöds till möte å källaren "Södermalm" den 14 februari 1875. Vid detta möte beslöts att bilda ett sällskap. Vid nästa möte, som hölls på Kocksgatan 6, bildades så sällskapet den 21 mars 1875. Efter en del olika förslag beslöts att namnet skulle vara Sällskapet Hjälpsamheten, S. H-n. (Ombildades i början av 1960-talet till S. H-n Orden). Till ordförande för den första styrelsen valdes .

Logerna har sex grader. Det fyra första sammanlas i arbetsgraderna. Arbetsgraderna leds av samma ordförande men de två andra har var sin. Det är viktigt att stadgar och ritual är lika i alla loger. Därför bildades 1920 en överstyrelse som utgörs av representanter från samtliga loger. Ordförande i Överstyrelsen är Stormästaren. S. H-n är en orden bara för män. Dock har logerna knutit till sig en damklubb vars medlemmar till största delen utgörs av brödernas fruar.

S. H-n är ett brödraskap, som syftar till att ge sina medlemmar en hög uppgift att arbeta för, nämligen den att främja broderskapets och hjälpsamhetens ideal. Orden önskar att med sig införliva aktade män ur olika yrken och samhällsställning att under ordensmässigt och kamratligt umgänge komma varandra personligt nära och att knyta fasta vänskapsband och därigenom skapa förutsättningar för det sinnelag, där man självmant och osjälviskt hjälper vännen med råd och dåd och efter förmåga stöder honom i bekymmersamma livslägen. Orden är politisk och religiöst neutral. Orden lämnar sina medlemmar full frihet i politiska och religiösa spörsmål. Dock fordras aktning för religionen samt respekt och tolerans mot oliktänkande. S. H-n vill bjuda sina medlemmar en förnämlig form av sällskaplig samvaro, där glad otvungenhet förenas med värdighet och stil. Här finns en medalj från S. H-n.

1875 Sällskapet Hemliga förbundet + ?

Genom inbördes hjälp bispringa i nöd stadda ledamöter. Bereda en broderlig och vänfast förening emellan sällskapets ledamöter. Då leda mot avlider hedra hans bortgång på sätt sällskapet bestämmer.

1876 Sällskapet Jultomtarne i Uppsala Uppdaterad! ?

En liten intervju om sällskapet här.

före 1877 Ordenssällskapet B7

Ordenssällskapet B7 har lämnat avtryck i Eskilstunas stadsarkiv då orden 1877-1881 var inblandad i ett tomtköp. Orden fanns tydligen så sent som 2004 då en minnesruna över en hädangången beskriver personen i fråga som ordensmedlem.

1878 Sällskapet In Vino Veritas (IVV) + ?

Genom samvaro under fröjd och gamman skingra livets vedermödör och lämna medlemmarna tillfälle att frigjorda från, och höjda över dagens småsinne samt obesvarade av the tungusers flock låta andarna drabba samman för att slutligen enas i olympisk hermoni. Aktningsfullt erkänna det förädlande inflytande vinet utövar på varje ofördärvad människosjäl.

1879 Godtemplarorden (IOGT) (är idag inte längre ett ordenssällskap)

1842 bildades The Knights of Jericho av James Newton Backus och Daniel Cody. Det dröjde ändå inte länge förrän det uppstod meningsmotsättningar inom den nya rörelsen. 1851 infördes en uppdelning i Cadets of Temperance och Daughters of Temperance. 1852 bildades en utbrytargrupp; logen nr 1 Excelisor av the Independent Order of Good Templers, i staden Syracuse, New York. Förkortningen IOGT har alltså sin härstammning härifrån. Den ursprungliga Order of Good Templers dör ut efter kort tid, medan IOGT expanderade steg för steg.

Den 5 november 1879 bildade några nykterhetsvänner i Göteborg en helt ny typ av nykterhetsförening. Under baptistpredikanten Olof Bergströms ledning konstituerade sig den första svenska logen nr 1 Klippan av International Order of Good Templars, IOGT. Den hade i början ett 40-tal medlemmar. Olof Bergström hade kommit i kontakt med godtemplarorden i England och USA, där den etablerades på 1850-talet. Rörelsens program var till skillnad från den wieselgrenska helt absolutistiskt, det vill säga att var och en skulle avhålla sig från rusdrycker, även öl och vin, och den hade en stark religiös underton som stod väckelserörelsen nära. Från Göteborg gav sig Olof Bergström ut på agitationsresor över hela landet för att bilda fler loger.

När IOGT infördes till Sverige var rörelsen sedan några år splittrad i två grenar, en amerikansk och en engelsk med olika syn på om svarta skulle få vara medlemmar, och med något olika religiösa uppfattningar. Efter sina respektive ordföranden har de kallats Hickmaniter och Maliniter. Båda ordnarna infördes till Sverige. Inre strider, en kamp om nya medlemmar och en tävlan att etablera nya loger karakteriserade rörelsen under dess första tid. 1887 enades Godtemplarorden, men splittrades på nytt året därpå, då av en mer kristligt konservativ grupp instiftade Nationalgodtemplarorden, NGTO. År 1884 infördes också Templarorden (TO) som i USA brutit sig loss ur Godtemplarorden året innan. 1922 förenades NGTO och TO i Nationaltemplarorden, NTO och 1970 slogs sedan IOGT och NTO ihop till IOGT-NTO.

Till skillnad från den tidigare nykterhetsrörelsen dominerades godtemplarrörelsen av ett socialt mellanskikt, hantverkare, småföretagare, arbetare och bönder. Den blev på så sätt bredare och mer folkligt förankrad och en stor del av den något senare framväxande arbetarrörelsens föregångsmän rekryterades från godtemplarrörelsens led.

Till en början var mötena högtidliga, hade en religiös prägel och utmärkte sig för stor noggrannhet i det rituella arbetet. Följandet av ritualen, där arbetsordning och ceremonier fanns förestavade, underlättade också tjänstemännens framträdande inför logemedlemmarna. Logens tjänstemän ledde mötena. De valdes kvartalsvis, vilket möjliggjorde för flertalet medlemmar att väljas. Man eftersträvade också rotation på ämbetena, så att så många som möjligt skulle få lära sig mötesteknik. Detta var en viktig skola för demokratin och kvinnor kunde väljas till alla ämbeten, långt innan kvinnorna fick rösträtt i riksdagsvalen. Under mötena bars regalier - ordenstecken. Godtemplarordens regalier utgjordes av band eller halsomhängen - kragar. Färgerna var olika för de olika graderna. Första gradens färg var vit, andra blå, tredje purpur. Tjänstemannaregalierna var scharlakansröda med en gul bård eller frans. En särskild dignitet vilade över intagningsceremonin. Under det första skedet förekom intagningar vid nästan varje möte, senare vid särskilda intagningsmöten. Under välkomstsång infördes kandidaterna i logerummet. Med högra handen på hjärtat avlades nykterhetslöftet och omslutna av logemedlemmarna i ring hand i hand blev de upptagna i syskonkedjan. Förutom det ritualenliga arbetet fanns punkten dagens program på dagordningen. Mycket teater, musik och sång förekom. Ett annat viktigt inslag var diskussioner med avsikt att öva medlemmarna att tala offentligt och argumentera för att föra nykterhetsarbetet framåt. Det var dock inte endast nykterhetsfrågor som dryftades, utan ofta filosofiska, etiska och politiska ämnen.

Påven Leo XIII utfärdade 1883 ett förbud för katoliker att beträda godtemplarnas sammankomster eftersom han felaktigt antog att godtemplarna var sammanhörande med frimureri. Sant är dock att man lånat flitigt ur frimurarnas ritual och organisation.

1880 Ordenssällskapet Jämtlands Gille

Till medlem i orden kan endast den, som efter noggrann prövning funnits värdig det förtroende som medlemskapet innebär. Gillets ceremonier är hemliga, men man ordnar även offentliga baler och kulturella arrangemang i Jämtländskt tecken. Ordens verksamhet går ut på att dana redbara människor och skapa broderskap samt bära vidare den Jämtländska traditionen. Damklubb finnes.

1880 Klubben + ?

Klubben är evig och glänsande, kan aldrig upplösas - även om inga sammankomster hållas - förrän sista ledamoten dör. Klubbens synliga ändamål är nöjet. Klubben sammanträder två gånger om året, vid påsk och jul. Ingen årsavgift. För inträde fordras skriftlig ansökan och enhällig kallelse av styrelsen. Den som röjer klubbens hemlighet kan förklaras ovärdig. Stormästare var operasångare Pelle Janzon, stormästarinna Gurli Åberg, skattmästare Hjalmar Sandberg och sekreterare August och Siri Strindberg.

1880 Sällskapet Blänkfyrarne

Måtto: Inom en förtrogen krets verka för glädje och vänskap samt för välgörenhet i mån av tillgång.

1881 Sällskapet Bikupan

På bestämda tider och villkor samlas, för att till ömsesidig nytta och nöje utbyta tankar och åsikter i förening med underhållande tidsfördriv. Inom sällskapet finns en stiftelse, Sure Gillgårds stiftelse till förmån för Sällskapet Bikupan, samt ett fastighetsbolag (Sällskapet Bikupans Fastighets AB). Damklubb finns sedan 1956.

1882 Ordensällskapet W.25

En vacker stjärnklar söndagsafton stod en klunga 20-åriga ynglingar ute på Kinnevikens is. De vore på hemväg från en uppfriskande skridskotur utefter vikens stränder. Med förundran vändes deras blickar upp mot rymden, där oräkneliga stjärnor strålade. Deras stoj och glam förstummades, tysta skådade de mot himlen. En av sällskapet bröt tystnaden: "En sådan här vacker kväll måste vi företaga oss något, men vad?" Axel Lundkvist svarade "Där har vi det", pekande mot aftonstjärnan, "Venusstjärnan", säger han, "den skall vi tillbedja, den finns överallt på jordens ring, där finnes vänskapen, den ska vi tänka på varhelst vi hamnar på jordens yta". Dessa ord var upprinnelsen till detta sällskap som snart firar sin 125-årsdag.

Med den entusiasm, som dessa ord upptogs av de sex vännerna förstå vi att det icke bara var lösa ord, tillfälligt framsprungna från en hjärna från ett hjärta, utan det var eniga känslor, sammansvetsade under vänskapens sköld till Venusstjärnans ära, som bröt fram över den enes läppar. Senare samma kväll träffades alla sex kamraterna på ett tillfälligt förhyrt rum på gamla Hotell Svea. Där började en livlig diskussion hur man lämpligen skulle göra för att få fram något som för framtiden skulle kunna bliva av ett bestående värde. De ville sammansluta sig till ömsesidig hjälp och vänskap.

Någon förslog ett ordenssällskap. Detta förslag accepterades med entusiasm och så beslutades att nästkommande lördag skulle de i hemligheten invigda samlas i ett av gavelrummen på Café Nordkap. Där utformades de första linjerna för sammanträdet och ritual. Man fick hjälp av Robert Leander Mellberg och han sattes delvis in i vad som komma skulle. Så beställdes ordensband, dessa anlände, därmed också den första svårigheten. Var skulle man få pengar till att lösa dem med? Det blev inventering och hopsamling bland de invigda och efter många besvärligheter voro banden utlösta och räddade.

Så den 5 februari 1882 instiftades Orden på Café Nordkap och några dagar därefter, den 19 februari upptogs Robert Leander Mellberg som värdig broder. Ordens syfte är att befrämja och stödja ideella intressen och understödja behövande medlemmar.

1883? GM +

Sällskapsorden

1884 Templarorden (TO) +

Den 27 augusti 1869 emigrerade Adolf Peterson till USA. Han arbetade som bokhållare i Chicago, och flyttade till New York 1871 efter den stora Chicagobranden. I sitt nya hemland tog han tidigt del av nyktehetsarbetet: han ingick 1872 i Godtemplarorden och stiftade året därpå i New York logen Vasa, den första på svenska arbetande godtemplarlogen i världen. År 1878 började han utgiva tidningen Monitoren, den första nykterhetstidningen på vårt språk i USA. Samma år blev han av högste ordenschefen utnämnd till deputerad för de skandinaviska landen.

År 1880 började han arbeta på "ett amerikanskt-skandinaviskt nykterhetsförbund med charterat sammanhållnings- och percapitasystem, som skulle arbeta på de skandinaviska språken för att främja nykterhetssaken bland landsmännen och speciellt de nyligen anlända". Efter underhandlingar hade han förut fått löfte att bilda ett dylikt förbund i förening med Godtemplarorden såsom "en amerikansk-skandinavisk storloge", men då detta löfte återtogs, beslöt han bilda en ny självständig orden.

I mycket var den nya orden var en efterbildning av Godtemplarorden. Utom språkfrågan var det emellertid ett par skiljaktigheter mellan de båda ordnarna. Den nya orden skulle icke ha hemlighetslöften, regalier eller så många ceremonier som den gamla, dessutom skulle den med det egentliga nykterhetsarbetet förena ömsesidig självhjälp medlemmarna emellan genom livförsäkringar och sjukhjälpsfonder.

Till vårt land kom Templarorden i början av 1884. Adolf Peterson hade till deputerad för sitt gamla hemland utsett G. Eriksson: denne hade lyckats intressera en del personer i Göteborg för den nya orden och någon dag i slutet av januari samlades några intresserade i Husargatan 19 och efter diskussion av frågan överenskom man att ånyo sammanträda den 3 februari hos fabrikören E. Olsén, S:a Hamngatan 59, där Sveriges första tempel av Templarorden, nr 1 Emanuel, då bildades och 40 personer ingingo såsom chartermedlemmar.

Orden expanderade snabbt. Vid det tionde årsmötet 1895 i Eskilstuna hade orden 590 lokaltempel med 31 563 medlemmar. Detta medförde en del organisatoriska svårigheter på central nivå - ordensledningen var pressad under bördan att förse alla lokaltempel med material och vägledning. Periodvis tappade orden i medlemmar, men nådde sin topp 1907 med 974 tempel och 53 953 medlemmar. Därefter började orden krympa och räknade 1915 782 tempel och 38 325 medlemmar.

Se vidare här!

1884 Oberoende Odd Fellow Orden (IOOF)

I Storbritannien tillhörde olika yrkeskategorier ett strikt reglerat skråsystem, som inte bara värnade om yrkesskicklighet och yrkeshemligheter utan även hade en social funktion genom att hjälpa och stödja medlemmarna och deras efterlevande. Men det fanns arbetare som inte kunde inlemmas i det normala skråväsendet, de som stod utanför och betraktades som övertaliga eller udda (engelskans Odd) och som självfallet hade samma behov av inbördes hjälp. De slöt sig samman bildade det första Odd Fellow.

Mot slutet av 1600-talet förlorade skråväsendet allt mer sin betydelse och i stället växte under 1700-talets första del fram det vi kallar dagens ordensväsende. Detta tog till sig skråväsendets sociala funktion, men som också tillförde en ny dimension genom att framhålla behovet av etisk fostran. Redan då skapades de fyra budord som allt sedan dess varit Ordens huvuduppgift: Att besöka de sjuka, hjälpa de nödställda, begrava de döda och uppfostra de föräldralösa.

Orden finns dokumenterad en bit in på 1700-talets senare hälft då den förde en tynande tillvaro. Bland USA-emigranter fanns ordensmedlemmar och här skedde en nystart i Baltimore under ledning av den f.d. Ärkedruiden (Stormästaren) för United Ancient Order of Druids. Härifrån spred den sig över hela världen och kom till Sverige via Danmark. Man arbetar med karaktärsdaning, välgörenhet och broderlig samvaro. Valspråket - Vänskap, kärlek och sanning - symboliseras av de tre länkar som är ordens symbol.

1884 Sällskapet GWS + ?

Ej blott till nöje utan även nytta, följande förnämliga förebilder genom utövande i det tysta av en efter dess förhållanden ej obetydlig välgörenhet.

1885 Gefion-unionen +

Gefion var den fornnordiska gudinna som flyttade en stor bit land så att Mälaren uppstod, och använde landbiten till att skapa Själland.

Genom samverkan av sina utomordentliga, framstående, begåvade, i teoretiskt, praktiskt och estetiskt fulländade medlemmar boende i rikets alla delar, inom en icke alltför avlägsen framtid förvärva sig ett mål, i allo värdigt dess höga medlemmars höga egenskaper. Skämtorden.

1885 Sällskapet Hvita korset

Att bland krigskamrater föda, nära, och utbräda den livsglädje som är enda villkoret för en dräglig jordisk existens.

1886 Förbundet Frihetsbröderna (F.-B.) Uppdaterad!

Namnet Frihetsbröderna torde hava tillkommit, dels genom påverkan av en i operetten "Öregrund-Östhammar" förekommande sångförening och dels från Offenbachs bekanta operett "Frihetsbröderna", vars vackra reception tydligen lekt stiftarna i hågen. Delar av musiken i denna operett ingår alltfort i Förbundets reception. Orden stiftades av dåvarande sergeanten vid kungl. Svea livgarde Carl Zeffrin, i dåvarande Palmgrenska samskolans lokal, sedemera Sveasalens festvåning, därefter A/B Nordiska kompaniets affärshus vid Hamngatan. Den första tiden av Förbundet verkar ha haft ett diktatoriskt ledarskap. Ordens första valspråk var Tace et Solve ("Tig och betala"). Orden hade två damer som fullvärdiga medlemmar varav en var stiftare, men snart nog bestämdes att F.-B. skulle vara öppet endast för män och damernas alla erlagda avgifter återbetalades. Damer till bröderna bildade dock 1944 en Damklubb under ledning av fru Aina Forsberg, och är nu med ett par gånger om året, bl.a. vid julbasaren. Pengarna används till välgörenhet.

Avsikten med Förbundet torde redan från början hava varit, att den tänkta "sammanslutningen skulle vara icke allenast en sjukkassa, utan skulle den även bereda sina medlemmar nöje, varför det lades an på sång, musik och spel av varje slag - även kort - och faktum är att vi hade roligt". Karaktären av ordenssamfund erhölls genom att den inträdande skulle genomgå en reception, vilken utarbetats efter vissa scener i operettens första akt; kostymer och övrig rekvisita hade anskaffats, sångövningar höllos såväl å Södermalm som å Östermalm i av medlemmarna anskaffade lokaler och på deras bekostnad och "repetitionerna under anförande av Herr Carl Uby, gingo med liv och lust; stämningen vid desamma var alltid hög, som oftast upphjälpt av några buteljer punsch, vilken var billig på den tiden och allt var glädje och gamman. Första receptionen gavs i kafé International vintern 1888-1889; ryktet om densamma spred sig hastigt och många anmälde sig till inträde och betalade gladeligen sina tre kronor endast för att få vara närvarande vid receptionen". Receptionen har därefter omarbetats.

"På hemställan av bröderna i Vaxholm förlades Förbundets sommarutflykt 1935 till nämnda stad. Då deltagarna - ett hundratal Frihetsbröder med damer - embarkerade vid Nybroviken den 30 maj rådde en rykande snöstorm som räckte långt fram på dagen. I Vaxholm togos där boende bröder ombord, varefter färden ställdes till ön "Silverkannan" 3/4 timmes färd utanför Vaxholm i södra farleden. Genom Vaxholmsbrödernas försorg och på deras bekostnad hade där rests Förbundets stjärna i jätteformat. Från öns högsta krön strålade den gyllene stjärnan med sin blå hjärtsköld oss till mötes. Sedan styrelsen och Vaxholmsbröderna efter stora ansträngningar nått krönet, under det att ångf. Rex med övriga deltagare långsamt ångade av och an nedanför minnesmärket, överlämnade br. Sigfrid Björkman med ett högstämt anförande, som hördes vida, denna Vaxholmsbrödernas vackra gåva till Förbundet, varefter br. ordföranden framförde Förbundets varma tacksamhet för den om sann Frihetsbrödraandan vittnande gåvan. I Förbundets stjärna hade inneslutits förbundsmärken av olika slag, medlemsmatrikel, uppgift å givarna samt Förbundets styrelse jämte övriga upplysningar, som i en framtid eventuellt kunna bliva av betydelse. Plats för minnesmärket hade välvilligt ställts till förfogande av häradsdomare C. L. Carlsson, Gällö by, Gällnö. Efter avteckningen sjöngs unisont Du gamla, Du fria, varefter båten stävade åter mot Vaxholm, där hotellet ordnat en utmärkt frukostmiddag, som tinade upp de något domnade livsandarna."

År 1898 bildade ledamöter av F.-B. Järnbärarorden i Stockholm efter i stort sett samma grunder som Förbundet. År 1921 bildades i "Frihetsbrödernas i Västervik klubb", eftersom medlemmarna nu var spridda över hela Sverige och en grupp av medlemmar fanns just i Västervik med omnejd. Den var mycket livaktig och fick 1928 en egen lokal då Västervikstidningens hus vid Stora Torget byggdes. Denna fick man dock överge men lyckades 1948 införskaffa en ny på Hamngatan 23 som efter ombyggnad och renovering invigdes 1951.

Ett viktigt element i Förbundats verksamhet var sjukkassorna som vid starten av F.-B. inte sköttes av staten, även om staten i lag reglerade hur dessa privata sjukkassor skulle verka. Tidvis var kassaverksamheten viktigare än ordensverksamheten, och man har idag en fond för sjukhjälp och en för begravningshjälp. Utöver dessa startades bl.a. 1919 "Vårt Barns Fond" för att ge bidrag till behövande barns kollo-vistelse, dels att pengar till kläder vid juletid till behövande barn.

  • Förbundet Frihetsbröderna. Minnesskrift vid Förbundet Frihetsbrödernas 75-årsjubileum 1886 7/3. (1961). Tierp: Förbundet Frihetsbröderna.
  • 1887 Tempel Riddare Orden (TRO)

    Karaktärsdaning utifrån kristen-etisk grundsyn och nykterhet; broderlig samvaro och välgörenhet. Härledd till 1840 då sex herrar bildade "Washingtonrörelsen", där de lovade varandra nykterhet och att arbeta för att sprida nykterhetstanken i USA. 1842 stiftades "Sons of Temperance" som en förlängning av rörelsen; ett ordenssällskap som kom att ha 200 000 medlemmar och hade Abraham Lincoln som medlem. Den sistnämnda rörelsen hade som motto: Kärlek, Renhet, Trohet och som symbol en liksidig triangel.

    Inom the Sons of Temperance fanns många som strävade efter att införa mera ordensmässiga former i arbetet och man ville bygga upp ett system av högre grader, som motsvarade mottot kärlek, renhet, trohet. 45 medlemmar av "Sons of Temperance" bildade efter tre år det mer utvecklade ordenssällskapet "The Temple of Honour and Temperance", vilket räknas som TROs begynnelse.

    1938 då förbudstiden var slut och Ordens medlemsantal i USA minskade kraftigt, överfördes Ordens högsta ledning till Sverige. Att just vårt land valdes berodde på det oerhörda nydaningsarbete som Stormästaren i Sverige, Oscar Eklund, hade uträttat och som rönt mycken uppskattning hos ledningen i USA.

    TRO:s ordensring är jämnbred. Runt ringen går en dubbel röd tråd med fyra knutar jämt utspridda runt ringen. Mellan knutarna finns bokstäverna S U A i vit emalj. På insidan finns ringbärarens namn ingraverat samt datum då ringgraden erhölls. Ringen bärs på höger hands långfinger. Man får ringen när man uppnår sjunde graden (utvalde riddares grad), vilket även är den högsta grad som delas ut av lokala tempel.

    Orden har en kvinnlig gren, Tempel Byggare Orden.

    1892 Pelarorden - Stockholms arkadiske akademi

    Ordens syfte är att sprida vänskap, kamratskap och förståelse mellan de svenske män, som plöjer skärgårdens böljor, känna dess farvatten och älska dess natur. Från 1918 hålls ordens årskapitel i juli på Håtö svansar, numera hålls sammanträdet vart tredje år på Storskär i Norrpada skärgård som har inköpts av orden. På den 20 meter höga nordhympeln har sällskapet en svart plåtflöjel.

    Ur "Adel, präster, smugglare, bönder" av ordensslalden Albert Engström: "Vattenståndet är lågt och vi besluta oss för att inspektera Svansrumpan, ty man kan gå över sundet om man hoppar på stenarna och inte väntar för länge på den mjuka vassbeklädda lerbädden. Här äro askarna ännu mera fantastiska och uråldriga. Ekar och lindar trängas med gran, en och törne. Här är urskog och paradis. Här sammanträder en gång om året Den Oomkullrunkliga Pelarorden för att begå sina originella mysterier. Här är talarstolen, från vilken hövdingen fäller visa domar. Här trivdes Anders Zorn och tog gubbarnas hjärtan med storm. Och man påstår falskeligen att jag här engång somnat i en myrstack. Men det sägs mycket lögner i denna eländiga värld.

    Här har jag verkligen lärt känna eliten av vår skärgårdsbefolkning, de flesta av bröderna grånade och brynta av ålder, reumatism, sol och vind, stela i armarna så att de knappast kunnat göra Det Heliga Pelartecknet, men var lugn för att de kunnat hålla i en rorkult och ta upp sina fiskbragder i rykande storm, arbetande med händer och tänder, om det gäller. Här är urskog och paradis - jag upprepar det."

    Vem har inte sjungit med i Calle Schevens vals, Roslagens "nationalsång"? Visan tillkom juli 1931, på begäran av Hövdingen Albert Engström då Evert Taube skulle inväljas i Pelarorden. Taube blev han "tagen till fånga" med klart besked om att han icke blev släppt fri förrän han hade skrivit en visa om "den stockholmska skärgården och Roslagens högsommarluft och småningom allt dunklare julinätter". Han hade seglat ut, det blåste en lätt bris; dansen gick på en brygga. Den gamle hedersmannen Carl von Scheven satt och myste. En ung flicka kom och bjöd upp honom till dans. Därmed hade han motivet klart.

    1892 Sällskapet Wänskap och Nöje (WN) + ?

    Broderskap och umgänge mellan medlemmarna.

    1894 Idrotts-Orden (IO) Uppdaterad!

    Idrotts-Orden representerar idrottsrörelsen i företrädesvis västra Sverige men har bröder även i andra delar av landet. Idrotts-Orden utdelar årligen ett antal stipendier till unga lovande idrottare, även handikappidrottare liksom till ledare.

    Idrotts-Orden Grundadeses under en tid då tidsandan präglades av egoism, håglöshet och nöjeslystnad. Wilhelm Fribergs syfte var att genom Idrotts-Orden skapa en korrigerande livsstil och ge en teoretisk påbyggnad till den kroppsliga idrotten - därav valspråket. Han ville hos såväl de aktiva som f.d. aktiva idrottsutövarna väcka intresse för gemenskap, bortseende från alla sociala skrankor och andra skiljande moment. Inom Idrotts-Orden ryms idag representanter för praktiskt taget samtliga i Sverige utövade och till Riksidrottsförbundet anslutna idrotter.

    1895 Engelbrektsorden +

    Fira Engelbrekts minne som grundläggande för nationens enhet och ägnat att uppliva medborgerlig dygd och kärlek till fäderneslandet, att fostra sina medlemmar till laglydiga och nitiska medborgare samt i mån av kraft och tillgångar bereda dem moralisk och ekonomisk hjälp. Ritual, medlemsantal, samlingsplats mm. var hemlig. Högtidsdag skulle firas första söndagen i maj.

    1897 Glada Gossars Klubb + ?

    Stifta glädje, vänskap och broderskap samt vid sjukdom, dödsfall och vid andra tillfällen då hjälp behövs, lämna sådan.

    1898 Järn Bärar Orden (JBO)

    Vid möten sysselsätta medlemmarna med sådana ämnen som kunna nyttigt inverka för ernående av en sann medborgerlig bildning. Vid sjukdomstillfällen och dödsfall lämna understöd. Medelst anordnande av sk. sällskapsaftnar bereda medlemmarna och dess familjer nöjsamma förströelser.

    1899 Germania-förbundet +

    Arbeta för samhörighetskänsla mellan germanfolken, befordrande av deras andliga och materiella intressen samt att verka för samförstånd och vänskap nationerna och individerna emellan och för ökad ömsesidig kännedom om de olika folken, deras hemland, instituoner och övriga förhållanden.

    1899 Orden 14 M 99 + ?

    Höja och befästa kamratandan och känslan för det goda och sanna samt att kunna hjälpa en broder eller hans efterlämnade familj om de råkat i oförvållad nöd. Troligen flera loger.

    Närmare årtal okänt:

    Sällskapet Barmhärtigheten + ?

    Ordenssällskapet Enighet och Vänskap +

    Minnet av ordenssällskapet lever kvar i ordensfastigheten på Regeringsgatan 74 som byggdes 1888. Arkitekten var ung och hette Gustaf Adolf Fristedt. I ordenshuset skulle det bedrivas festligheter med "spektakler, assembléer och conserter". Men ordensbröderna hade förbyggt sig genom det påkostade palatset och tvingades hyra ut till krögare och dansarrangörer. In i huset flyttade National Restaurang och Café - i folkmun Nalen.

    Litteratur:

    1. Minnesskrift vid Förbundet Frihetsbrödernas 75-årsjubileum, Hugo Löjdquists Tryckeri Tierp , Stockholm 1961
    2. Jernunger, J. red. Tempel Riddare Orden i Norden 100 år, Gummessons Tryckeri AB Falköping, Stockholm 1987
    3. Templarordens studiebibliotek, tionde årgången, häfte IV, Wretmans boktryckeri, Uppsala 1915
    4. Åhlén, B. red. Svenskt föreningsregister, Nybloms förlag, Uppsala 1951

    Till -1874 Till 1900-


    Index Home

    All materials contained on this site are protected by Swedish copyright law and may not be reproduced, transmitted, displayed, published or broadcast without the prior written permission from the webmaster. Copyright 1998- Jonas Arnell. All rights reserved. Some material appear with specific permission.