Ordenssällskap i Sverige - en översikt

Fraternal Orders in Sweden - An Overview

Med nya tidens inbrott förvärldsligades flera av de andliga riddarordnarna till statliga förtjänstordnar, och ordensformen togs också upp av sällskap som arbetade för ideella, kulturella, välgörande, filosofiska  m.fl. syften. Gränsen mot t.ex. gillen och skrån blev allt mer flytande och fick till slut huvudsakligen social karaktär. Det finns grovt räknat tre inriktningar av sociala ordnar:

Kännetecknande för de sociala ordnarna är att de uppvisar alla eller åtminstone flera av följande drag:

Det finns gott om exempel på sällskap som praktiserar inval och som har långt drivna antagningsceremonier. Men i och med att de saknar ordensband (och ordensgrader) menar jag att dessa inte kan betraktas som ordenssällskap. De tillhör kategorin slutna sällskap.

Ordnarna har ofta en allmänt fosterländsk och religiös inriktning och huvudsakligen välgörande syften, men det är oftast inte tillåtet att diskutera religion eller politik. Inga maktkonspirationer om världsherravälde kan alltså komma ur ordenssällskapen i sig – tvärt emot vad många konspirationsteoretiker tror. Möjligheten till vänskapskorruption (som ordenssällskapen ofta beskyllts för) finns - men den finns de facto i samma ögonblick som du tillhör vilket socialt nätverk som helst: golfklubben, frimärksföreningen, trädgårdsföreningen. Kritiken har fått ordenssällskapen att lyfta fram för sina medlemmar att vänskapskorruption inte får förekomma.

Normalt brukar det vara en viss väntetid innan man kan gå med i ordenssällskapet, från några månader upp till ett år (TO dock 8-9 år!) beroende på stort antal sökande kombinerat med få logetillfällen i inträdesgraden. Vi möter dagligdags ordenssällskap i tidningarnas dödsrunor, där ordens symbol i stället för det traditionella korset visar att en ordensbroder/syster avlidit.

Oftast bär man i sällskapen mörk kostym med svart halsduk (slips - men även fluga) eller för kvinnor mörk dräkt - mörk betyder som bekant svart. Genom att bära likadana kläder i logen jämställs alla med varandra, hög och låg ser likadan ut, vilket stärker känslan av samhörighet bland ordenssällskapets medlemmar. Vid särskilda tillfällen kan frack användas och då är det oftast svart väst som gäller. Ibland har orden själv tagit fram en slips med ordens symbol som man bär till kostymen utöver regalierna; en föreningsnål/"pin" kan bäras på kavajen både i loge och i den allmänna världen.

bild: Lars-Göran Mårtensson 2003
Manschettknappar: Förenade Gamla Druid Orden

Ett antal funktionärer finns för att göra logeupplevelsen ett intressant och minnesvärd. Normalt sett finns - som i alla föreningar - en ordförande, en sekretare och en kassör som på olika sätt kan delta. Dessutom brukar det finnas en ceremonimästare eller motsvarande som har ansvar för att själva ceremonin är välrepeterad, att funktionerärna är på plats och alla kan utföra sin del av ceremonin. En föreläsare kan finnas, som håller ett tal kring något tema som är centralt för ordenssällskapet. En ledsagare kan också finnas som stöd för de som ska antas.

En logekväll har i de större sällskapen ungefär samma upplägg: först en pub eller liknande där bröderna och systrarna kan borsta av sig vägdammet, umgås lite och komma i fas med sig själv. Därefter följer själva logearbetet, som är likadant varje gång och följer ritualen noga. Slutligen kommer brödra/systermåltiden, där man kan diskutera allmänna frågor liksom reflektera över logearbetet.

Galenskaparna & After Shave har gjort en parodi på ordenssällskap i avsnitt 8 av TV-serien "Tornado" - Pompom-orden!

Ordenssällskapen i statistiken (SCB: personer 16-84 år)

1992:

2000:

Rent allmänt ligger siffrorna troligen högre än vad som är fallet i verkligheten, eftersom bl.a. Rotary och Sällskapet totalt felaktigt definieras som ordenssällskap. Rubriken borde ändras till "Slutna sällskap" för att vara mer precis, ett begrepp som inkluderar de undersökta ordenssällskapen, serviceklubbarna och herrklubbarna. Nedgången ligger i linje med den generella tendensen vad gäller föreningsliv i Sverige under perioden.

Det finns i Sverige ett antal sällskap som kallar sig orden utan att vara ett genuint ordenssällskap:

Det finns också gillen m.m. som ligger nära att vara ett ordenssällskap:

Dessutom finns i Sverige ett antal s.k. serviceklubbar, men dessa är inte ordenssällskap:

Slutligen har vi de gamla herrklubbarna, som inte heller de är ordenssällskap:

Till sammanställning av ordenssällskap i Sverige

Litteratur:

  1. Bergroth, T C. red. I guld och himmelsblått, Åbo landskapsmuseum, Åbo 1992
  2. J:son Bergqvist, B. S:t Johanneslogen Den Nordiska Första - Till tvåhundraårsminnet, P A Nordstedts & söner, Stockholm 1935
  3. Lundin, C. och Strindberg, A. Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor (facsimile), Gidlunds förlag, Östervåla 1974
  4. Simonsen, A. Bland hederligt folk, ?, Göteborg 2001
  5. Zettersten, A. och Nordquist, G. Neptuni-Orden 1812-1912, Kungl. Hofboktryckeriet Iduns tryckeri AB, Stockholm 1912
  6. Åhlén, B. red. Svenskt föreningsregister, Nybloms förlag, Uppsala 1951

Index Home

All materials contained on this site are protected by Swedish copyright law and may not be reproduced, transmitted, displayed, published or broadcast without the prior written permission from the webmaster. Some material appear with special permission, but general copyrightJonas Arnell. All rights reserved.