Ordenssällskap införda i Sverige 1800-1849

Fraternal Orders Introduced in Sweden 1800-1849

1800? Trollhätte Bergsmän eller San Sebastianorden +

Hade som huvudsaklig uppgift att understödja arbetare som skadats vid byggande av Trollhätte kanal och deras efterlevande.

Källa: Weiss, E. De onämnde bröders förbund. C. W. Carlssons Eftr boktryckeri AB, Vänersborg, 1972

1803? De Onämnde Bröders Förbund +

Orden är känd genom ett brev och två ritualer som skänkts av regementspastorn Christian August von Sydow till Kungl. Biblioteket dit han donerat hundratals handlingar. Von Sydow var intresserad av mystik och ordensväsende och var själv frimurare och bricollist. Det är troligt att han inom Par Bricole kommit i kontakt med Fredrik Håkan Gasslander, vice ordförande i De Onämnde Bröders Förbund i Vänersborg, och att denne vid något tillfälle överlämnat handlingar från sitt insomnade ordenssällskap till den intresserade von Sydow.

Ordensledningen, Herrar Officianter, bestod 1836 av Ordförande,Tjänstgörande Ordinarie Ordförande, Vice Ordförande, Skattmästare, Secreterare, Swarande Broder, Ceremonimästare, Frågande Broder, Bryggande Broder, Ordningsman, Wakthafvande Broder, Betjänande, Ordens Biskop och Ordens Capelan (de två sistnämnda vakanta).

I logerummet synes ha funnits ett större avlångt bord, vid vars ena kortsida ordföranden presidierade. Mitt emot honom satt svarande brodern. Vid bordet hade 1:ste mästarebröderna plats. Secreteraren satt vid ett särskilt kanslibord och troligen hade också Skattmästaren sitt eget bord. Orden har mycket burleska ritualer: i första graden var en av prövningarna för recipienden att uppmanas att kyssa alla logens bröder i r. Sedan bålarna var bryggda tilläts alla utom recipienden att dricka som en sista prövning (efter ett tag och på C.M:s förslag beslutar Ordf. dispens för den nykomne, på så sätt att endast halva glas bestås). Sedan prövningarna var avklarade och logens nyantagne broder erhållit gradtecknet avsjöngs ordensvisan:

Winet fröjdar Meniskans hjerta,
gamle Syrachs valspråk was
och att lindra hennes smärta
drack han också som en karl:,:
Bröder! Äfven wi att Gubbens visdom följa
tömma våra glas i frid och glättighet,
fördomar som rök förswinna
i vår krets som lifwas utaf enighet:,:

Varje loge i första graden avslutades att ordförande uppmanade logens bröder att komma med förslag på ny recipiend, som man därefter "woterade" om med svarta och vita bollar.

Hur länge orden existerade är ovisst. 1839 instiftades Vänersborgs Par Bricole och flera herrar från 1836 års officiantförteckning återkommer här. Det kan tolkas som att vänersborgslogen av De Onämnde Bröders Förbund hade gått i graven till förmån för Par Bricole. I övrigt är ordens öde okänt.

Källa: Weiss, E. De onämnde bröders förbund. C. W. Carlssons Eftr boktryckeri AB, Vänersborg, 1972

1801-02 Conjunkentus Orden +

Orden var från början en skämtorden av svenska sjökaptener som under Napoleonkrigen satt infrusna i brittiska hamnar. Vid hemkomsten till Stockholm från svenskkolonin S:t Barthelemy 1810 återuppstod den och fortlevde fram till 1812, då den fick nya stadgar och nytt namn - Neptuni Orden.

Källa: Zettersten, A. och Nordquist, G. Neptuni-Orden 1812-1912, Kungl. Hofboktryckeriet Iduns tryckeri AB, Stockholm 1912

1802 Sällskapet E.L.U.D. +

ELUD hette egentligen DELU, Deus est Lux Universi.

Boheman, Karl Adolf Andersson, mystiker, f. 1704 i Jönköping. Han reste till Lund med sin äldre bror Gustav 1790 för studier. Han initierades i frimureriet i Kristianstad (Kubiska stenen) detta år och fick alla tre S:t Johannesgraderna.

Han bedrev någon tid handel, men gjorde snart cession och blev derefter kontorist. Som sådan fick han anställning i Amsterdam, där han gjorde bekantskap med en rik engelsman, Stephens, vilken i likhet med honom var en ivrig ordensvurm. Stephens initierade Boheman i ELUD.

Under åtskilliga besök i Sverige hade B. kommit i nära beröring med hertig Carl (Carl XIII), vilken i honom såg en av "den hemliga vishetens mästare". Hertigen blev upptagen i det mystiska sällskapet E.L.U.D., bland vars huvudmän B. var, och det var även fråga om att Gustaf IV Adolf skulle recipieras i orden, då man övertygade konungen om att B. var en politiskt farlig person. Till följd deraf häktades denne och fördes öfver gränsen 1803, vilket ledde till ordens utslocknande i Sverige.

1802 Asiatiska Bröderne (AB) +

Ett höggradsystem (påbyggnad till de tre grundläggande graderna) i frimureriet, ett reulstat av Gold- und Rosencreutz (GuRC) och den Shabbatianska och Frankiska antinomianska kabbalan: Hans Heinrich von Ecker und Eckhofen hade varit medlem i GuRC och andra ordensbildare kom från senare kabbalitiska strömningar.

Boheman, Karl Adolf Andersson, mystiker, f. 1704 i Jönköping. Han reste till Lund med sin äldre bror Gustav 1790 för studier. Han initierades i frimureriet i Kristianstad (Kubiska stenen) detta år och fick alla tre S:t Johannesgraderna. 1794 blef han dansk undersåte, köpte lustslottet Frydenlund på Själland och lefde der såsom en mäkta rik man. I Köpenhamn startades Asiatiska brödraskapet av lantgreven Carl av Hessen-Cassel och han initierade Boheman.

Under åtskilliga besök i Sverige hade B. kommit i nära beröring med hertig Carl (Carl XIII), vilken i honom såg en av "den hemliga vishetens mästare". Hertigen blev upptagen i det mystiska sällskapet E.L.U.D. (ovan), bland vars huvudmän B. var, och det var även fråga om att Gustaf IV Adolf skulle recipieras i orden, då man övertygade konungen om att B. var en politiskt farlig person. Till följd deraf häktades denne och fördes öfver gränsen 1803, vilket ledde till ordens utslocknande i Sverige. Orden fortsatte i Tyskland åtminstone till 1830.

181? Pimpinella Orden

Troligen grundad av Carl Michael Bellmans son. Sällskapet flyttade från Uppsala till Stockholm och ingick i Ordensföreningen Idus Martii, varifrån en grupp om tio personer bröt sig loss 1920. Gunnar Wennerberg (se Juvenalorden) var dess Stormästare under 1840-talet.

Bellmanska 1700-talstraditioner, under broderliga och konviviala former strängt iakttagande av en förgången tids kultiverade och förfinade umgängesstil.

1810 Redlige Svenskar +

Stiftades med anledning av tronföljdsvalet 21 augusti 1810. Stiftarna var "några vänner som vid underrättelsen (om valet) händelsevis voro tillsammans och på stället öfverenskommo att, till minne af denna dag, bilda ett sällskap såväl för nyttan som för nöjet. 1812 räknade sällskapet flera hundra medlemmar, och antalet ökades ytterligare under de följande åren. Genom köp kom sällskapet i besittning av åtskilliga föremål som hade tillhört Augustibröderna, vilket är förklaringen till det föreställningen att dessa båda sällskap är spungna från samma källa. År 1854 väcktes fråga om sällskapets upplösande, vilken också ägde rum några år senare. Då överlämnades en vit marmorbyst av Carl XIV Johan till Kungl. stenmuseum.

Källa: Lundin, C. och Strindberg, A. Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor (facsimile), Gidlunds förlag, Östervåla 1974

1812 Neptuni-Orden

Neptuni-Orden har till ändamål:

Donationer, gåvor och testamentariska förordnanden samt insamlingar utgör grunden för Ordens hjälpverksamhet. Det praktiska handhavandet gentemot enskilda understödsbehövande ombesörjs av en särskild hjälpkommitté, där var och en av ledamöterna är ansvarig för ett avgränsat geografiskt område. Verksamheten bedrivs i samverkan med Svenska Kyrkan m. fl.organ.

Vinterhögtidsdag hålls i mars till minne av Ordens instiftande. Då överlämnas en brudgåva till årets Neptunibrud, en flicka som står i begrepp att gifta sig. Brudgåvan kommer ur Adelsköldska fonden. Neptunibruden har rätt att bära Ordens brudkrona vid sin vigsel.

Orden brukar fira sina sommarhögtider med båtutfärder i Stockholms skärgård till någon av de 30-talet platser, där man under årens lopp till Neptuns ära och till påminnelse om Neptuni-Ordens gärningar har utplacerat en treuddig gaffel, fastsatt i berghällen.

Vinterhalvåret träffas bröderna var 14:e dag i det vackra Sjöfartshuset på Skeppsbron, Stockholm, köpt av Neptuni-Orden och tre broderföreningar för donationsmedel.

Källa: Zettersten, A. och Nordquist, G. Neptuni-Orden 1812-1912, Kungl. Hofboktryckeriet Iduns tryckeri AB, Stockholm 1912

1815 Götiska förbundet (GF) (ej att förväxla med det litterära förbundet stiftat 1811)

Götiska förbundet stiftades den 25 juni 1815 och är sedan 1817 ett ordenssällskap som vilar på kristen och nationell grund. Det är politiskt och religiöst obundet. "Förbundet fordrar af hvarje ledamot att så mycket möjligt är undvika bruket af utländska saker, och än mera inlurendrägandet däraf". En kortvarig dotterloge upprättades i Lund 25 september 1818 under namnet "Carolilogen", men försvann snart. Orden vill återuppliva stora förfäders dygder och återföra folket till forntida enkelhet, redlighet och kraft.

Förbundet syften är att väcka och stärka kärleken till vårt land, att vårda kulturarvet, att främja vård av miljö och natur samt värna om medmänsklighet och laglydnad. För att fullgöra dessa syften vill Förbundet stödja fosterländska strävanden, väcka intresset för Sveriges historia, verka för god fostran av ungdom, understödja försvarsupplysning samt att i känsla av samhörighet med att bistå medmänniskor. Förbundet utger "Götiska Minnen" som förutom förbundsmeddelanden innehåller uppsatser i skilda ämnen. Denna tidskrift har visat sig vara en god och uppskattad föreningslänk på skilda platser i vårt land. Förbundet förvaltar sedan 1 december 1975 Skansen Westgöta Leijon Göteborg.

Den högsta graden är gemensam för Svea Orden och Götiska Förbundet som har ett mycket nära samarbete. Denna grad instiftades för endast några år sedan och heter Riksgraden. Denna grad kan endast Göter eller Svear få för förtjänstfullt arbete inom Svea Orden och Götiska Förbundet. Graden får ha högst tjugo innehavare och kan bäras offentligt som en halvofficiell medalj vid namn Riksgradstecknet.

Sedan år 2000 har Götiska Förbundet en gren för systrar, kallat Victoriagille, som arbetar i tre grader och finns i Skara.

Källa: Åhlén, B. red. Svenskt föreningsregister, Nybloms förlag, Uppsala 1951

1815 Aurora-orden

En av stiftarna och förste stormästaren var August Strindbergs farfar. Många av de första medlemmarna kom från sällskapet Nytta af/och Enighet som sysslade med dramatisk verksamhet, grundat 1805 och upplöst 1815. Enligt ordens första stadgar skulle dess "förnämsta göromål vara att med glada tidsfördrif vid lediga stunder skingra de bekymmer som äro oskiljaktliga från dagens mödor". Detta innebar huvudsakligen teatraliska övningar och i brist på sådana dans.

Sällskapets högsta ämbetsmän var vid grundandet en stormästare, en ordförande, en teaterföreståndare, en skattmästare, en musikdirektör och en sekreterare. Styrelsen kunde till sitt biträda anta en stor ordningsman, en ekonomimästare och en ceremonimästare. Alla av sällskapet, som av naturen ägde någon talang för det teatraliska, var ovillkorligen skyldiga att använda densamma till ordens nöje och ej undandra sig att fullgöra denna skyldighet så ofta därom anmodades av teaterföreståndaren.

Inträdesavgiften var 6 rdr 32 sk. banko för "kavaljer" och 3 rdr 16 sk. banko för ogift dam, utöver vad dekorationen kostade. Sällskapet hade då 4 grader för vardera könet, med olika och ganska granna dekorationer och dessutom skänktes en dyrbar kedja med stjärna åt en inom orden högt ansedd person. De damer som hade sina män i orden betalade endast för dekorationen. Dessutom erlades en årsavgift av 4 rdr banko för herre och 1 rdr banko för fruntimmer. Manlig ledamot skulle ha fyllt 15 år, och kvinnlig 12 år.

"Bland sällskapets kvarlåtenskap finnes äfven ett tal hållet af Lars Johan Hierta, då en ung extraordinarie, hvilken som en son af den nya tiden icke fullt kunde njuta af de gamles naiviteter från förra århundradet. Talet, uppfordadt på en väf, är sju och en half alnar långt och affattadt i en högtrafvande parodisk stil. Det innebär ett upprop till sällskapet att låta måla då varande stormästarens, kammarrådet Grundéns porträtt, såsom förut ägt rum med den då aflidne stormästaren, hvilken hade blifvit afbildad af professor Sandberg. /.../ Hierta skall vid tillfället "hafva lagt rullen på golfvet och gående baklänges uppläst densamma." August Blanche har i sina berättelser gett en kostlig skildring över "En afton i Auroraorden" där det framgår hur mycken pompa och ståt man gjorde för en avliden ledamot, om ock krafterna inte alltid svarade emot viljan.

Ordförandeskapet övergick 1830 till kammarrådet Grundén. Efter hans död upplöster Aurora-orden 1835 och fick till efterträdare »Nya sällskapet», på hvars ruiner »Thalia» (med samma syften) stiftades 1836. 1920 beslöts att "morgonrodnad" skulle få ett värdigare innehåll: höja medlemmarna i ideellt avseende utifrån kristen-etisk grundsyn och att idka välgörenhet. Medlemmarna träffas en gång i månaden. På Auroradagen 3 juli är det bal.

Källa: Lundin, C. och Strindberg, A. Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor (facsimile), Gidlunds förlag, Östervåla 1974

Åhlén, B. red. Svenskt föreningsregister, Nybloms förlag, Uppsala 1951

1816 De Nödlidandes Vänner (DNV) + ?

1816 Gröna Rutan +

Namnet härleds från samlingsrummet vid Köpmantorget. Framför Fundamental-stadgar för ledamöterna af den oförbrännerlige, outransakliga och smaragdglänsande Gröna Rutan, vilka är bundna i grönt pappband med formen av en sned ruta, finns en inhäftad tryckt förteckning över "Kongl. Priviligierade Sällskapet Pro Vino et Veritate Gröna Rutans Herrar Ledamöter", och i marginalen står de verkliga namnen med blyerts:

"Öfver-orator var Gert Wollenweber (Askelöf); hovförgyllare Peter Boström (arkitekten P.A. Nyström); storgevaldiger och generalinkvisitor Olof Mollbergsson (Livijn, då krigsjustitiarie); lif- och muntrumpetare Hilarius Stendecker (kammarmusikus Hildebrand); sanningens boktryckare och lögnens fader (boktryckaren och bokhandlaren C. E. Deléen); brefställare Mollberg, fadern (C. F. Dahlgren); rikstranslator och ordförvändare Jonas Magnus Appelstubbe (J. M. Stjernstolpe) hof-inköpare Kolmodin af Lagercreutz (Langenberg)." De flesta ordensnamnen var tagna efter Bellmansfigurer, men det fanns även andra som t. ex. Jean Marin Farina, som bars av C. M. af Lehnberg; Stortumlaren som var Georg Scheutz benämning.

I stadgarna läses: "Som erfarenheten visat, att man här i landet för att hafva roligt, behöfver nödvändigt vissa konstiga tillställningar, kända under namn av ordensceremonier, och några goda vänner, som gerna vilja hafva roligt af, med och åt hvarandra, befara att i en framtid denna åsyftan kunde blifva oupfyld, derest ej på förhand nödiga anstalter vidtagas till främjande af ett så gladt och nyttigt ändamål; ty skall, på sätt och med villkor här nedanför finnes stadgat, Ruta hållas."

Källa: Lundin, C. och Strindberg, A. Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor (facsimile), Gidlunds förlag, Östervåla 1974

1827 Ordenssällskapet WänskapsBröderna (WB)

Främja vördnad för kristen tro, lydnad för gällande allmänna lagar och kärlek till fosterlandet, till stöd för ställda likar, samt verka för sann vänskap och bröder till ett oskyldigt nöje. Grundades av nio vänner och till åminnelse av detta är antalet grader nio och sällskapets generaldirektorium har nio ledamöter och benämnes de nio. WB har utövat en betydande välgörenhet mot nödlidande och har berett sina medlemmar sjukhjälp och begravningshjälp. Har haft pensions- och begravningskassor. Stöder aktivt afatiker med bl.a. en afasifond och hjälp till afasiföreningar i startskedet.

Källa: Åhlén, B. red. Svenskt föreningsregister, Nybloms förlag, Uppsala 1951

1828 Redliga Förbundet +

Sällskapet hette ursprungligen S:t Olof. I sin anmälan till överståthållarämbetet uppger Mallén att ändamålet skulle vara ett sällskap vars medlemmar vid lediga tillfällen från viktigare förrättningar skulle sinsemellan meddelst lovliga och oskyldiga tidsfördriv fördriva en kort aftonstund, då huvudsakliga ändamålet blev att ihågkomma och understödja vår torftiga och behövande nästa. Även om Mallén lade vikt på att det inte skulle vara en orden, skulle dock varje ledamot bära en sinnebild av S:t Olof "som nyttjas med rödt band i vänstra knapphålet". Stormästaren och flera andra i styrelsen skulle ha särskilda dekorationer. Sällskapet hade även åtskilliga ceremonier vid nya ledamöters upptagande. År 1832 delade sällskapet på sig och Mallén anhöll att få hålla S:t Olof N:o I. Det var Redliga Förbundet som inrättade den första "borgareskolan" i Stockholm 1 mars 1836.

Källa: Lundin, C. och Strindberg, A. Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor (facsimile), Gidlunds förlag, Östervåla 1974

1832 Sällskapet V.V. (Vänskapen / Vänskap och Välgörenhet)

Källa: Fredborg, V. Sällskapet V.V. Dess tillkomst och utveckling 1832-1932 (facsimile 1982), TERRAB AB Ystad, 1982

1837 Sällskapet ÅM

Välgörenhet, främja det goda, motverka orättvisa, munterhet och nöje för medlemmarna. Betydelsen av ÅM får man sig förklarad vid receptionen. Möte 2 ggr/året. Ett av ämbetena är Ångmaskinsskötare.

Källa: Åhlén, B. red. Svenskt föreningsregister, Nybloms förlag, Uppsala 1951

1839 Wiknings-Commissionen Uppdaterad!

Från början medlemmarnas nöjen och trevnad, senare tillkom stipendiefonder för dels hantverkslärlingar och dels studerande som genomgått Linköpings läroverk och nu skulle vidare till högskola. Det senare ändrades 1987 till de som genomgått gymnasiet.

Ordens mål är att den efter arbete och mödor trötte medborgaren skall få skörda en välförtjänt lön. Detta sker i synnerligen glada bröder lag. Högtidsdag på sjusovardagen (sju sonares dag) den 27 juli. Stor sammankomst med bl.a. parad till Trädgårdsföreningen där fyrverkeri avnjutes. Ytterligare en träff (sk. Förwikning) hålls under senvåren.

1843 S:t Petri Orden

Stiftarens ambitioner var att inom ett glatt ordenslivs ram ägna sig åt ett stärkande friluftsliv med jakt och fiske. Det var därför naturligt att aposteln Petrus - den väldige fiskaren - blev ordens skyddspatron. Färdighet i fiske och jakt kom även att ligga till grund för den ursprungliga indelningen i grader och receptionsprovet bestod i att sätta ut nät. Att skaffa sig fiskeutrustning ingick även i ordensbrödernas skyldigheter.

Vid mitten av oktober 1845 gjorde tolv ordensbröder en utfärd till Snättsundsholmarna. Efter kapitel ombord togs Bokholmen i besittning under musik och kanonad. Ordens flagga restes på högsta punkten och en plats utsågs för ett ordenshus. Under högtidliga ceremonier lade bröderna sedan grundstenen. I februari 1846 fick orden fri dispositionsrätt under 50 år mot en årlig tunna salt, senare fyra rdr banco. Under våren/sommaren 1846 uppfördes en åttkantig byggnad, som bestod av en samlingssal och två små sovrum samt ett litet kök. Bockholmen med ordenshus kallade man för Otaheiti. 1854 såldes huset till en ordensbroder vilket innebar slutet för en era. År 1973 återupptogs besöken på Otaheiti.

Fyra Petri-bröder tog sig an den svåra uppgiften att reorganisera orden efter Moses Gröndahls död i februari 1849. Det var en svår uppgift, bl.a. hade orden en skral ekonomi beroende på att man ådragit sig skulder i samband med instiftandet av Otaheiti. Orden gick nu in i en mer högtidlig fas. Det förlorade något av de första årensrobusta livsglädje och drastiska upptågsanda. Att utöva välgörenhet blev en viktig uppgift inom ordenslivets ram. När landshövdingen Wilhelm Gynther blev medlem 1851 och utvecklades till en aktiv sådan, så betydde det mycket för att göra S:t Petri Orden accepterad.

Orden förde inledningsvis en ambulerande tilvaro. Mot slutet av 1860-talet började planer ta form på att skaffa ett eget ordenshus. I april-maj inköptes en tomt för 1 250 rdr. För att få pengar till bygget ordnades enn insamling bland bröderna, som inbringade 7 275 rdr (juli 1869). Den 6 januari 1871 invigdes ordenshuset, ett timrat tvåvåningshus med liggande panel. Det har byggts om och byggts till och reparerats i flera omgångar sedan 1877. Den 25 april 1980 förklarade länsstyrelsen ordenshuset för byggnadsminne.

S:t Petri Orden har en systerloge. Redan 9 september 1849 fick damer delta i ordensutflykten med ångfartyget Elfkungen. När ordenshuset invigdes yttrade lektorn A F Wimmercranz i sitt högtidstal, att varje steg som togs att ge kvinnor större inflytande i ordenslivet - "vare sig till nytta eller nöje" - borde bereda orden nya fördelar. Samma år påbörjades gemensamma klubbaftnar. År 1885 instiftades på Stormästaren, landssekreteraren Axel Askers initativ en systerloge, som invigdes 16 mars 1886, då 80(!) systrar intogs i orden. Systerlogen har en grad. I frågor som gäller ordens välgörenhet, firandet av systerlogens högtidsdag samt logernas gemensamma gillen, äger tre deputerade av systerlogen - Storfruarna - säte och stämma i ordens styrelse, ordenskapitlet.

Vid damklubbarna rådde enkelhet, glädje och trevnad. De äldre damerna sysselsatte sig med arbeten, de yngre dansade, herrarna drog en spader. Handskar och baldräkt var förbjudna. Sång eller föredrag förekom. Herrklubbarna kom att utveckla sig till rena spelklubbar med mycket fasta rutiner. Mot slutet av 1800-talet hade enkelheten sakta ersatts av finare former, vilket delvis har att göra med officerarnas inträde i orden. Starka krafter ville göra orden till en engradig sällskapsorden i likhet med dåvarande Amaranther- och Innocenceorden. Även om dessa gradantalet inte reducerades, så har S:t Petri Orden huvudsakligen drag av sällskapsorden.

Källa: Wibling, J. "Ett angenämt och förädlande sällskapsliv" - Några glimtar ur Sankt Petri Ordens historia. 1983

1844 Samfundet SHT

Samfundet SHT räknar sin upprinnelse från en s k "studentväckning" i Uppsala på Jonasdagen, men konstitueringen till ett slutet ordensförbund skedde något senare, den 6 april. Vad SHT betyder vet endast bröderna i de högre graderna. Ursprungligen hette den Trattorden och syftet var detsamma som Juvenalordens, att gyckla med tidens allvarliga ordensliv. Den grundades på Jonasdagen och antog den 4 april samma år formen av ett ordenssällskap. Hela världen är indelad i "härmästardömen" som syftar till att hålla kontakt mellan bröderna, där loger inte finns, även utomlands. Inom Sverige finns filialloger och Förposter.

Kännetecknande för SHT är att medlemmarna tar sig humoristiska namn, "Trattnamn", som används i sällskapet och som kan innehålla en syftning på personens yrke eller utseende. Men SHTs humor är inte lika studentikos och medlem blir man oftast efter studenttiden, till skillnad från JO som bara väljer in studenter. Man musicerar och sjunger och förmågorna är många.

SHT var en av Stockholms mest anrika restauranger. Den öppnade i Gamla stan på 1840-talet, fortsatte på Norrlandsgatan och flyttade på tidigt 1900-tal till övre Drottninggatan. En av SHT:s stamkunder var på denna tid August Strindberg. 1930 köpte SARA fastigheten på Kungsgatan 50 varefter SHT flyttades dit. SHT fick med åren sämre rykte och slog igen vid 1990-talets mitt. Clock övertog för en tid lokalerna, men i dag huserar McDonald's enväldigt där. Det sägs att restaurangen lånade sitt namn från ordenssällskapet. Bokstäverna SHT är en förkortning av de latinska orden Salvo Honoris Titulo, "utan angivande av eder hedervärda titel". Restaurangens belackare gav en helt annan uttydning av de tre bokstäverna: Sämre Herrars Tillhåll.

Källa: Stugart, M. Vad betyder SHT? (2004, 25 oktober). Dagens Nyheter, s. ?

1845 Sällskapet De Glada Bröderna (DGB) (+) ?

Samla och förena med ideella karaktärsegenskaper utrustade personer och i gemytliga sammanträden stärka vänskapen och kamratskapet dem emellan och i den mån tillgångarna föreslå verka i understödjande och välgörande syfte.

Källa: Åhlén, B. red. Svenskt föreningsregister, Nybloms förlag, Uppsala 1951

Närmare årtal okänt:

18?? Novemberbröderna + ?

Till -1799 Till 1850-


Index Home

All materials contained on this site are protected by Swedish copyright law and may not be reproduced, transmitted, displayed, published or broadcast without the prior written permission from the webmaster. Some material appear with special permission, but general copyright Jonas Arnell. All rights reserved.