Sverige har ingen tradition i att utdela utmärkelser till räddningstjänstpersonal vare sig för lång tjänstgöring eller för tapperhet, mod eller liknande. Det finns dock utmärkelser som kan tilldelas brandpersonal eller har tilldelats brandpersonal. Stf räddningschefen Hans Ingbert är ciceronen i en artikel som tidigare har varit införd i Brandkårshistorisk Sällskapets medlemstidning

Artikeln som pdf-fil (175 kB).

Medaljens baksida

Ibland är det synd att medaljernas båda sidor är synliga samtidigt. Aversen på Hemvärnets silvermedalj (HvSM) är alltid densamma. Däremot finns en lång rad olika reverser för de hemvärnsområden och driftvärn där den delats ut. Här nedan visas några exempel, främst från Hasse Nilssons samling.

Uppsala försvarsområde i dammontering

Ospecifik revers	Rikshemvärnschefen	Falu försvarsområde	Gävle försvarsområde	Göteborg-Halmstads försvarsområde
Göteborg och Bohus samt Hallands försvarsområden	Härnösands-Sundsvalls försvarsområde	Jönköpings läns försvarsområde	Karlstads försvarsområde	Kristiandstads försvarsområde
Linköpings försvarsområde	Malmö försvarsområde	Skövde försvarsområde	Stockholms försvarsområde	Strängnäs försvarsområde
Vaxholms försvarsområde	Västerås försvarsområde	Örebro försvarsområde	Armétygförvaltningens driftvärn	Armétygförvaltningens driftvärn 2
Hemvärnsmusiken	Järnvägarnas driftvärn	Luftfartsverkets driftvärn	Postverkets driftvärn	Postverkets driftvärn
	Stockholms kustartilleriförsvar	Telegrafverkets driftvärn	Väg- och vattenbyggnadsverkets driftvärn

Medalj till värnpliktiga

I skrivelse 16991:74739 (sid 1, sid 2, sid 3 och sid 4) har ÖB instiftat Försvarsmaktens Värnpliktsmedalj (FMvplM). Medaljen tilldelas vpl som efter 2002-08-16 fullgjort vpltjänstgöring med lägst 10-5-5 i betyg. Medaljen kan även köpas och bäras av enskilda som fullgjort sin värnplikt före 2002-08-16 och kan styrka betyget. Den kan beställas exempelvis av Edmunds ordensateljé för 425 kr (+ 80 kr i ev frakt) eller av Angloteknik för 250 kr (inkl frakt).

Svenska Brandkårernas riksförbunds medalj m/ä

SvBrfbSM (före 1938-1950)

Allt började med att jag köpte en silvermedalj stämplad 1950, ovan t.v. Den var ovanlig eftersom fästöglan till bandet sitter på reversen, vilket gör att lågorna kan leta sig uppför bandet på ett ovanligt snyggt sätt. Medaljlitteraturen visar att det finns två medaljer från Svenska Brandkårernas riksförbund, en kungl. medalj och ett förtjänsttecken. Eftersom medaljerna ovan saknar kunglighet slöt jag mig till att det måste vara förtjänsttecknet, och eftersom det instiftades 1950 måste jag ha köpt ett av de först utdelade exemplaren. Men jag blev förvånad när äldre varianter av samma silvermedalj dök upp, slagna 1944 och 1938. Dessutom en bronsmedalj. Vad var nu detta?

Efter ytterligare information (stort tack till Hans Ingbert) verkar det som detta är en äldre medalj som utdelades fram till 1950. Då instiftades dels en medalj med konungens porträtt, dels ett förtjänsttecken som tar upp element från den äldre medaljen, se nedan. Därmed var medaljen som startade alla funderingar inte den första, men kanske den sista att utdelas av sitt slag. Det enda som återstår är att gå tillbaka till källorna och återfinna instiftansåret för denna gåtfulla och stilistiskt intressanta medalj.

SvBrfbSFt (1950-1964) och SvbrfbGFt (1950-64, därefter SvBrffGFt)

Saint Olav's Cross of Pilgrimage

S:t Olavs pilgrimsstiftelse grundades i november 2000 av förutvarande storpriorn för S:t Lazarusorden av Jerusalem i Norge, H.E. Chev. Kaare Norwald Eikeland, GCLJ, B.Eng., MNIF, salig i åminnelse, tillsammans med några kollegor och är registrerad med syfte att insamla medel i för att kunna bedriva humanitärt arbete. Stiftelsens tillblivelse understöddes starkt genom ett brev med Guds välsignelse för dess viktiga arbete av den katolske biskopen av Oslo och den protestantiske biskopen av Trondheim. Stiftelsen utdelar S:t Olavs pilgrimskors som en ekumenisk utmärkelse, vilket inkluderar kors, miniatyr och diplom, på sex olika meriteringsgrunder:

1. Made a pilgrimage to Nidaros Cathedral in Trondheim, visited Stiklestad and at least one other Saint Olav`s Church - in Norway or in another country.
2. Performed altristic humanitarian work over a prolonged time to help the poor, sick and/or people of few resourses.
3. Participated in at least two contigents in connection with peace-creating or peace-keeping operations or services, as a member of the military, the police or as a civilian. Alternatively participation in an operation or service may be approved combined with humanitarian aid work, voluntary work in organisations that undertake peacekeeping activities, or other work that promotes peace and friendship between people.
4. Participated in at least one internationally organised peace-creating or peace-keeping operation or service as a member of the military, the police or as a civilian plus made a pilgrimage to Jerusalem, including visits to holy sites. In particular, reference is made to visit the Church of the Nativity in Bethlehem, which has a picture of Saint Olav on the fifth pillar into the church, with the inscription "Olauus Rex Norvegie", thought to have been painted in the thirteenth century.
5. At least two years service performing national or international aid work in a developing country plus subsequent active and worthy participation in humanitarian work over a long period of time.
6. The foundation reserves the right to interpret the statues and eligibility requirements freely. The Saint Olav‘s Cross of Pilgrimage may also be awarded to people who in an altruistic way have supported the foundation, its goals and funds, or in some other way merit the award.

Members of the following Orders of Chivalry also meet the eligibility requirements; these are: The Order of St. John, The Order of St. Lazarus, the Teutonic Order, The Sovereign Order of St. John of Malta, the Equestrian Order of the Holy Sepulchre and the Constantinian Order of Saint George. Members of other knightly orders of good standing may also be considered for the award of the St. Olav’s Cross of Pilgrimage.

Med all respekt för S:t Olavs pilgrimsstiftelses arbete och syfte, så kan ett antal reservationer ställas mot detta kors. Den viktigaste kritiken är att kriterierna är för breda - närmare ett allmänt förtjänstkors - och signalvärdet i pilgrimstecknet är felaktigt i förhållande till benämningen. Vid ett instiftande av en ny pilgrimsutmärkelse hade det varit klokt att ligga i linje med liknande pilgrimsutmärkelser, exempelvis påvlHGO:s pilgrimstecken, både vad gäller utseende och meriterande kriterier.

Jag har förstått att en av anledningarna till bredden på kriterier är att pilgrimsstiftelsen annars har svårt att få ekonomi i utdelandet av detta kors. Man inte borde inte anpassa meriterna efter korset, utan anpassa korset efter meriterna och övergå till ett enklare tecken med strängare kriterier. Om stiftelsen bestämmer sig för att utdela en utmärkelse för pilgrimsvandringar - en intressant diskussion i sig eftersom en bärbar pilgrimsutmärkelse instiftad på enskilt initiativ såvitt jag vet är något helt nytt - så bör kriterierna för att erhålla pilgrimstecknet endast vara just detta: pilgrimsfärder till ett antal S:t Olavskyrkor inom och utom det egna landet. Alla andra meriteringsvägar bör tas bort. Det gäller i synnerhet att medlemskap i en riddarorden, oavsett om den är legitim eller illegitim, är meriterande. Det måste ses som principiellt tveksamt att en grupptillhörighet kan anses vara merit nog för att erhålla en utmärkelse som i grunden borde ges för personlig förtjänst.

Vad gäller nuvarande teckens utformning så kan korslagda svärd och ett färglagt kors misstolkas. Signalverkan i ordens- och medaljsammanhang av korslagda svärd i korsvinklarna är att utmärkelsetecknet förlänats för militära meriter, och de färglagda korsarmarna pekar på att det är en orden. Den som ser korset tror sig stå inför någon som har gjort en militär insats på hög nivå, medan korset har en betydligt enklare meriteringsgrund. Eftersom signalvärdet är avsevärt högre än det reella värdet, så har bärande av pilgrimskorset ibland missuppfattats som försök till att framställa sig själv i bättre dager. Enskilda personer har getts bärandetillstånd för S:t Olavs pilgrimskors till svensk uniform medan andra har fått avslag.

Litteratur:

1. Löwenhielm, F. Svenska ordnar och medaljer, Atlantis, Stockholm 1987 (2 uppl. 1998)
2. Uniformsreglemente för försvarsmakten - Utmärkelser (M7756-780081), Försvarsmakten 1996